En av de robotar som får mest uppmärksamhet på mässor och workshops är vår enkla men multifunktionella Ozobot. En liten robot med många finesser!
Ritprogrammera med Ozocode eller blockprogrammera med Ozoblockly! 
Få uppdrag och utmaningar, programmera Ozobot i labyrintsystem i appen Ozobot bit.
Nu ligger ett par nya övningar uppe samt en svensk version av Kodbiblioteket.
Håll tillgodo och håll utkik efter mer! 
När vi pratar om programmering, precis som läroplaner och skrivningar från Skolverket så pratar vi inte bara om att vi ska lära oss programmera. Förståelsen för programmeringens möjligheter och risker blir allt mer en nödvändig livskunskap. Det blir viktigt att förstå hur den digitala utvecklingen förändrar, utvecklar och påverkar oss människor och vårt samhälle.
Många forskare pekar på att artificiell intelligens, alltså programmerad intelligens, är vår tids största demokratifråga. Utvecklingen av smarta system skapar nya viktiga frågeställningar, om ansvar, etik, moral och inte minst demokrati.
Visste ni att: De tre rikaste och mest inflytelserika IT-miljardärerna i USA äger lika mycket pengar som den fattigaste halvan av hela USAs befolkning. Vi pratar om stora digitala klyftor idag, likväl som ekonomiska.
Digitaliseringen skapar stora positiva effekter i samhället – vi kan automatisera sysslor som förut tog mycket tid och energi, vi kan hjälpa äldre människor upp och ned ur sängarna utan att behöva lyfta dem, vi kan fråga vår telefon var närmaste café ligger och vi kan snart åka självkörande bilar, vilket förhoppningsvis minskar dödsolyckorna i trafiken drastiskt.
Men! Den snabba utvecklingen bidrar också till en del risker. Jag menar att vi behöver stärka elevers och barns (även pedagogers och vårdnadshavares) digitala kompetens, kritiska blick och förståelse för programmeringens kraft på samhället. För att de ska kunna vara med och delta i debatten, bidra med kreativa och innovativa lösningar och framförallt vara med och styra utvecklingen i en positiv riktning. Därför går digitaliseringsarbetet så bra hand i hand med arbetet för en hållbar utveckling.
Det är också därför det blir viktigt att när vi undervisar och arbetar med programmering, stöter på och tar oss an problem som finns på riktigt.
T.ex hur fungerar egentligen en robotgräsklippare? Eller trafikljusen ute på gatorna? Hur kan vi skapa belysning som spar mer energi?
Robotgräsklipparen är ett exempel där en vardaglig syssla automatiserats med hjälp av ny teknik och programmering. Här nedan följer ett exempel på när Ozobot är programmerad för att efterlikna en sådan robot.
HÄR programmerar du Ozobot med blockprogrammering.
För att Ozobot ska läsa av färgkoderna på bästa sätt så behöver den kalibreras då och då, vilket är väldigt enkelt att göra. Här nedan finner du en 2 min film om hur du går tillväga. Kolla gärna också tips och trix för Ozobot för hur ni optimerar era koder.
Lycka till med färgprogrammeringen!
Era Ozobots samt tillbehör hittar ni givetvis på vår hemsida.
Sphero kan till synes se enkel ut, men döljer många avancerade funktioner. På grund av sin sfäriska utformning krävs det lite träning för att förstå den. Men när du väl gör det, inser du nog hur spännande programmeringen kan bli med Sphero.
Styr den, koda den med block, genom att rita, i Swift eller med Javascript. Som ni förstår kan den passa de flesta barn, elever och vuxna.
Men vad är egentligen Sphero och hur programmerar man Sphero i dess tillhörande Edu-app? Här har vi gjort en kortfilm som besvarar just dessa frågor, håll till godo:
Och du, din Sphero och dina tillbehör köper du självklart hos oss här
Smartare Teknik är inte bara där för att göra saker snabbare, lättare eller häftigare. Att en lampa automatiskt stängs av när det blir ljust ute sparar både energi, pengar, underhåll och minskar vår miljöpåverkan.
Detta är ett exempel på hur man med enklare programmering kan börja titta på riktiga problem, med många olika ämnen inblandade.
Och programmering i skola och förskola är verkligen något som bör beröra alla pedagoger och elever! Tänk vad många spännande frågor i skolans alla ämnen ett sådant här projekt kan skapa.
Här vill vi visa på hur man med lite material, några micro:bits och delar ur vårt elektronikkit kan skapa en prototyp på ett energieffektivt och automatiserat växthus.
En micro:bit styr fläkten som startar när temperaturen överstiger en viss grad celsius. Gränsvärdet kan vi ändra med a och b knapparna när vi vill.
En micro:bit styr lampan som startar när den upptäcker att det är mörkt och släcks igen när det blir ljust.
Den tredje micro:biten är programmerad att fungera som en digital klocka, men den har också ett program som aktiverar ett alarm mellan vissa klockslag. Alarmet fungerar så att den slutna kretsen bryts mellan två bitar av koppartejp så känner micro:biten av det och drar igång sitt larm. När kretsen sluts igen, stängs larmet av.
Alltså, med ganska lite material kan man konstruera projekt och belysa ämnen som stora företag idag brottas med på riktigt. Hur effektiviserar vi, minskar miljöpåverkan, sparar energi, minskar utsläpp, maximerar utdelning osv.
Vidare problemformulering skulle kunna vara: Hur fungerar ett automatiskt vattningsssystem, hur kan vi utveckla larmet till att skicka signaler till en annan microbit (likt en larmcentral), eller hur skulle vi kunna lägga till en motor och lite mekanik för att få taket att öppna sig automatiskt under de första soltimmarna på dagen? Hur mycket energi kan vi spara genom att släcka lampor i rummen där vi ej vistas?
Vi hoppas detta kan ge inspiration inför höstens nya, roliga och spännande utmaningar! Vi önskar också att sådana här projekt kan öka elevers medvetenhet kring sitt eget ansvar för vår omvärld och miljön, samt förståelsen för deras egen möjlighet till påverkan i dagens viktiga klimatfrågor.
Elektronikkit och era micro:bits hittar ni här:
Och är du intresserad av en mer exakt beskrivning, kod eller det material vi använt så tveka inte att höra av dig. Eller fråga oss när du är på kurs! Höstens utbud hittar du här
Happy gardening / Hospedagogerna
Att sphero gillar geometri är väl rätt självklart, med tanke på att den utformats som ett klot / en sfär? Vi vill bjuda er på två nya övningar för att jobba med programmering och matematik – framförallt geometri.
Appen Sphero Edu erbjuder många metoder för programmering:
Det går att styra roboten med en virtuell joystick, på så sätt blir problemlösningen mer orienterad kring att analysera riktning, tänka på hastighet, friktion – lägesorientering helt enkelt. Vi kan också programmera genom att rita upp vår kod, lite likt Ozobot faktiskt.
Dessa två övningar använder drive och draw och lämpar sig till förskola och grundskolans tidigare år.
Träna geometriska former med Sphero
Sphero draw och geometriska former
Men för de äldre eller mer vana programmerarna kan Sphero programmeras med blockkod eller till och med Apple Swift och Javascript. Detta gör att det kanske är den robot med störst progressionsmöjligheter.
Tips: Använd sensordata (i appen för att anlysera er ritkod, där kan vi analysera sträcka, mäta hastigheter, orientering, acceleration och data från dess gyroskop. En avancerad funktion där vi kan få ut mängder av intressant data som kanske inte alla känner till.
Och förresten! Glöm inte att den är vattentät och extremt stöttålig. Så Sphero lämpar sig väl till att programmeras utomhus. Du hittar Sphero här.
Ha det roligt och kör så det ryker!
Ny övning till Ozobot! Det är ett brädspel där ni ska ut på rymdäventyr. Målet är att skapa koder till Ozobot för att flyga mellan planeter och slutligen nå Mars. En bra övning att använda när ni ska komma igång med Ozobot, eftersom spelet går ut på att öva för att få till koderna så att Ozobot känner igen dem. Roligt och lärorikt på samma gång. Hoppas ni tycker om det.
Tips och tricks för att rita koder till Ozobot finns nu på svenska. Fantastiskt va? Det är fullsmockat med konkreta tipsbilder för att ni ska få ut det maximala av er programmering. I materialet finner du också mallar för kalibreringscirklar som ni med säkerhet kommer få nytta av.
Nu finns Ozobot-stickers på vår hemsida. De kan användas för att skapa koder som säger till Ozobot att ändra hastighet, byta riktning, snurra och mycket mer. Det fiffiga med koderna är att de möjliggör programmering av Ozobot även för yngre barn eller barn som har svårt med finmotoriken.
Ser ni vilken saga det är? Programmering kan helt klart bli ett verktyg för berättande. I exemplet ovan börjar bockarna med att åka sakta, för att sedan få rejäl fart över bron och avslutar glada med en snurr på andra sidan (här har vi bara använt stickers på svarta linjer).
Tips: Glöm inte att kalibera och att era Ozobot-koder behöver börja och avslutas med en svart linje.
Vi hoppas att ni tycker om våra minsta robotar lika mycket som vi gör! Det finns ett material fyllt med tips för er som programmerar Ozobot. Där får ni konkreta tips på hur ni maximerar era koder för att Ozobot ska kunna läsa av dem så bra som möjligt.
Titta gärna här (för tillfället på engelska).
Självklart är vi på gång med en svensk översättning av materialet.
Ett tips: Kalibrera helst inte Ozobot på en laminerad yta (då reflekteras ljuset och Ozobot kan få svårt att läsa av koder). I detta material finner du mer tips för kalibreringen.
Glöm inte att Ozobot även går att programmera med Blockprogrammering i appen OzoBlockly! Vill ni lära er Ozobot? Vi skräddarsyr workshops för just er, vi hörs!
Visste du att vi har trådlösa mikroskop som förstorar upp till 80 gånger? Som dessutom går att fota och filma med? Glöm inte att ta med ett trådlöst digitalt mikroskop ut i sommarskogen, för att skapa möjligheten att utforska naturen på riktigt nära håll.
Förhoppningsvis möjliggör det skapandet av nya lärdomar om hur naturen är uppbyggd. Till exempel att det många gånger är svårt att skilja på växter och djur på riktigt nära håll.
Detta undersökande kan bli en vital del i ert arbete för hållbar utveckling. När vi ser hur detaljerad och skör naturen faktiskt är, kanske vi tar hand om den lite mer?
Kan ni gissa vad vi undersöker med Wifi-pucken på bilderna / filmerna nedan?
Tips: Skapa veckans utmaning! Ta kort på något klurigt med ert mikroskop och dela ut till kollegor med barn / elever som får gissa vad det är. Den som kommer på det får stafettpinnen och skapar nästa utmaning. På så vis kan ni inspirera varandra till att använda era mikroskop kontinuerligt!
Tycker ni detta är spännande så håll utkik på hemsidan efter kurser. I vår helt nya workshop Digitalisering i förskolan undersöker vi bland annat mikroskopets möjligheter. Den kommer på fler platser i höst!
Lycka till.
Antar du utmaningen?
När lär vi oss programmering som bäst? Jo när det uppstår problem / buggar i vår kod, som vi måste hitta vägar för att lösa. Det är då problemlösningen verkligen sätts på prov. Gör gärna denna utmaning i par! Antingen som lärare eller som elev.
Visste du förresten: Det sägs att begreppet ”bug” kommer från tiden då hålkortsdatorn användes flitigt och då insekter ibland tog sig in i datorn och råkade fastna i ett hål – vilket ändrade en 0:a till en 1:a och koden blev fel.
Finn fem fel i koden nedan. Tryck på bilden längst ned för att komma till koden, där kan du titta på den och trycka på frågetecknen för att få ledtrådar om buggarna som finns. Tryck sedan ”edit” för att ta tag i problemet på egen hand. Hittar du alla fem buggar?
När du löst alla buggar ska programmet fungera så att:
Vi ska ha en variabel som heter ”tryck”, som ska öka med +1 vid knapptryck A och sänkas med -1 vid knapptryck B. Displayen ska alltid visa aktuellt antal.
Kom ihåg att använda ledtrådarna under frågetecknen om du behöver. Varför inte ge utmaningar till varandra ute på skolorna?
För sedan över koden för att testa på er Micro:bit. Har ni ingen Micro:bit så kolla här. Där hittar ni allt vi har att erbjuda i Microbitväg.
Glöm inte att vi har kom-igång-kurser i programmering – Kika här!
Lycka till! / Hospedagogen
