När vi pratar om programmering, precis som läroplaner och skrivningar från Skolverket så pratar vi inte bara om att vi ska lära oss programmera. Förståelsen för programmeringens möjligheter och risker blir allt mer en nödvändig livskunskap. Det blir viktigt att förstå hur den digitala utvecklingen förändrar, utvecklar och påverkar oss människor och vårt samhälle.

Många forskare pekar på att artificiell intelligens, alltså programmerad intelligens, är vår tids största demokratifråga. Utvecklingen av smarta system skapar nya viktiga frågeställningar, om ansvar, etik, moral och inte minst demokrati.

Visste ni att: De tre rikaste och mest inflytelserika IT-miljardärerna i USA äger lika mycket pengar som den fattigaste halvan av hela USAs befolkning. Vi pratar om stora digitala klyftor idag, likväl som ekonomiska. 

Digitaliseringen skapar stora positiva effekter i samhället – vi kan automatisera sysslor som förut tog mycket tid och energi, vi kan hjälpa äldre människor upp och ned ur sängarna utan att behöva lyfta dem, vi kan fråga vår telefon var närmaste café ligger och vi kan snart åka självkörande bilar, vilket förhoppningsvis minskar dödsolyckorna i trafiken drastiskt.

Men! Den snabba utvecklingen bidrar också till en del risker. Jag menar att vi behöver stärka elevers och barns (även pedagogers och vårdnadshavares) digitala kompetens, kritiska blick och förståelse för programmeringens kraft på samhället. För att de ska kunna vara med och delta i debatten, bidra med kreativa och innovativa lösningar och framförallt vara med och styra utvecklingen i en positiv riktning. Därför går digitaliseringsarbetet så bra hand i hand med arbetet för en hållbar utveckling.

Det är också därför det blir viktigt att när vi undervisar och arbetar med programmering, stöter på och tar oss an problem som finns på riktigt.

T.ex hur fungerar egentligen en robotgräsklippare? Eller trafikljusen ute på gatorna? Hur kan vi skapa belysning som spar mer energi?

Robotgräsklipparen är ett exempel där en vardaglig syssla automatiserats med hjälp av ny teknik och programmering. Här nedan följer ett exempel på när Ozobot är programmerad för att efterlikna en sådan robot.

• Det gröna symboliserar gräs och där måste roboten sakta ned för att klippa.
• Det röda symboliserar kullar, backar och där måste Ozobot öka farten för att orka upp.
• Det svarta är farliga föremål, t.ex. vassa stenar eller gropar där Ozobot fastnar. Då kommer Ozobot varna med sina lampor och användaren måste manuellt trycka på knappen på Ozobot för att roboten ska vända och fortsätta.
• Det blåa är slingan roboten skall hålla sig inom (t.ex. tomtgränsen)

HÄR programmerar du Ozobot med blockprogrammering.